Direktlänk till inlägg 6 augusti 2015
Jag vet inte vad jag borde säga, tänka eller göra just nu. Jag gör de som känns rätt för dagen.
När hjärtat brister, som de gör när sånt här händer, så vill man bara skrika, slå och gråta. Gråter gör jag mest.. Skriker ut sorgliga låttexter, mest i bilen. Slå gör jag inte alls..
Min dotter kanske inte va perfekt i andras ögon men i mina ögon hade jag den bästa Miranda jag hade kunnat få. Hon fick mig att skratta, att mysa i soffan va våran grej.. Hon kanske inte åt, satt själv eller lekte men vi löste de. Allt löste vi tillsammans. Nu står jag här och undrar när i helvete jag kommer vakna ur denna mardröm??
Nyp mig hårt i armen, jag vill vakna nu!
Denna blogg har betytt allt för mig under många år. Här har jag kunnat ventilera om allt och skriva mina känslor.. Tack vare att folk misstolkar mig tar jag nu bort bloggen. Kanske startar upp en ny men inte direkt. ...
Är det mig du menar ska jag förklara en sak, en gång så alla utan förstånd inte tror något annat igen. Nej, mirandas begravning va inte gjord för att peta någon i ögat eller göra någon upprörd. Den va för att få ett avslut. Tycker någon/några att ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 |
5 |
6 | 7 |
8 |
9 |
|||
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|||
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
|||
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
|||
31 |
|||||||||
|